Institutionen för husdjurens miljö och hälsa (HMH)

Hem • Personal  • Publikationer  • Organisation/avdelningar  • Utbildning  • Forskarutbildning  • Adress/karta  • Forskningsprojekt  • Götala försöksstation  • Nyheter  • Aktuellt

Beteendestörningar hos gris och höns - den genomiska bakgrunden

Kontaktperson: Emma Brunberg (emma.brunberg@hmh.slu.se)
Projektledare: Linda Keeling
Samarbetspartners: Per Jensen, Linköping universitet
Anders Isaksson, Uppsala Array Platform, Uppsala universitet
Projekttid: 2007-2010

Två av de vanligaste beteendestörningarna hos äggproducerande höns är fjäderplockning och kannibalism. Fjäderplockning innebär att en fågel plockar fjädrar från en annan. Detta innebär viss smärta för fågeln och då den ofta får partier som är mer eller mindre fjäderlösa får den svårare att behålla värmen och måste därmed äta mer för att kunna upprätthålla en värmebalans. En fjäderplockad fågel har också större risk att utsättas för kannibalism, även om kannibalism också utbryter utan föregående fjäderhackning. Kannibalism innebär hackande på skinnet och underliggande vävnaden, oftast runt kloaken på hönan. Båda dessa beteenden är stora välfärdsproblem, liksom ekonomiska problem för äggproducenterna.

Hos gris förekommer ett skadligt beteende som till viss del liknar de hos höns. Svansbitning innebär att en gris tuggar på svansen på en annan. Då man fått ett utbrott av svansbitning i en grisbox sprids ofta beteendet till övriga grisar i boxen som blir intresserade av den blodiga svansen. Svansbitning leder ofta till diverse infektioner och är både smärtsamt för djuren och ett ekonomiskt problem för bonden.

I många länder försöker man förebygga beteendet bland annat genom att amputera delar av svansen eller näbben på djuren, vilket är förbjudet i Sverige. Tidigare forskning har främst inriktats på hur man förbättra miljön för att minska frekvensen av beteendestörningar, men man vet också att det finns en genetisk bakgrund till beteendet. Mer information om den grundläggande biologiska bakgrunden till skadligt beteende är nödvändigt för att mer effektivt kunna förebygga utbrott.

Syfte med projektet
Syftet är att öka kunskapen om den genomiska och fysiologiska bakgrunden till beteendestörningar. Vi vill titta på genetiken hos såväl den som utför beteendet som offret. Genom att titta på två djurslag och tre beteendestörningar som till stor del liknar varandra hoppas vi på att kunna jämföra bakgrunden till skadligt beteende både inom och mellan raser. Med detta vill vi bidra till en ökad välfärd hos djuren.  

Metod
Metoder från etologin kommer att kombineras med genexpressionsexperiment. Förekomsten av fjäderplockning, kannibalism eller svansbitning kommer att studeras då djuren befinner sig i sin hemmiljö på kommersiella gårdar i Västra Götaland. De djur som utför beteendena eller som utsätts för det samma kommer sedan att användas i genetiska experiment där genexpression hos de olika djuren jämförs.


Institutionen för husdjurens miljö och hälsa (HMH)
Box 234, 532 23 SKARA • Tel 0511-67000 • Fax 0511-67204
E-post webbansvarig Gunilla Jacobsson
2007-10-02. Informationsansvarig Stefan Gunnarsson